Sevärdheter

 

Lill-Månke

 

 

 

 

 

Lill-Månke, Magnus Vigilius Fjällström, var inte precis någon drasut. Om man får tro hans egna och många andras uppgifter så mätte han endast två alnar i längd = 120 cm .

Han var född den 31/1 1856 och son till Thomas Thomasson i Marsfjäll och dennes hustru Maria Månsdotter Fjällström.

Magnus Vigilius gifte sig med Elsa-Brita Nilsdotter Pulpur.

Lill-Månke och Elsa-Brita fick fem barn tillsammans: Magnus Andreas, Thomas Zefyrinus, Jonas Kristoffer, Anna Maria och Nils Justinius.

Elsa-Brita dog 1892 vid 33 års ålder. Fyra år senare gifte han sig med Anna-Sara Nilsdotter. De fick två döttrar Elsa Zenobia och Judit Magdalena.

Lilla-Månke, som var en stor renägare byggde år 1884 en kåta vid Svansjön, där han bodde om somrarna. När han omkring år 1900 överlät renskötseln till sina söner bosatte han sig året runt vid Svansjön.

I början av 1900-talet började han timra huset och övriga byggnader samt röjde upp åkermark.Han hade då stor hjälp av en skogsinspektor från Dorotea, som i gengäld fick fiska i Månkes fiskevatten. Timmer till husen avverkades i omgivningarna, men eftersom han saknade tillstånd blev han åtalad och dömd till böter för olaga avverkning. Bötessumman blev 25 kr, men av kronan köpte han sedan virket för 30 kr.

Han skaffade sig kor och getter. Sedan blev jordbruk, hans huvudnäring.

Vid sidan om fiskade han i Svansjön, Heligsjön och Fisklössjöarna. Fisket täckte gott och väl husbehovet och dessutom kunde han sälja fisk. Därigenom fick han kontanter till hushållet. Dessutom hade han inkomster från renarna och snarade ripor.

Vid avvittring år 1913, tilldelades inhysningslägenheten Svansjön ett skifte med 3,3 ha inägor, 25 ha skogsmark och 11,6 ha impedement. Dessutom tilldelades lägenheten 9,3 ha utägor.

1914 fanns följade byggnader: Boningshus, en stor torvkåta, liten ladugård med lada under torvtak,härbärge på låga stoplar, liten källare samt en mindre lada. På ägorna fanns två lador och dessutom ägde Lill-Månke ett båthus vid Svansjön.

Djurbesättningen bestod vid den tidpunkten av två kor, en tjur, två kalvar och en hund.

Lill-Månke odlade vallhö, potatis och korn till grönfoder. Potatisens avkastning: en tunna sättpotatis gav 8-10 tunnor.

Efter andra hustruns död 1932, bodde Lill-Månke endast en vinter till vid Svansjön. Som hjälp hade han en sondotter och en dotterson. Följade vintrar bodde han i Rissjön respektive Stridsberg, där han bodde i en torvkåta.

Lill-Månke flyttade i slutet av sin levnad till ålderdomshemmet i Dorotea, där han var otroligt populär och omtyckt.

Han dog den 3:e juni 1940, 84 år gammal. Minnet av denne lille man, men dock med en så stor personlighet, lever ännu kvar i bygden. Lill-Månkes grav finns att besöka på Risbäcks kyrkogård.

Stugan vid Svansjön har blivit renoverad och är i dag öppen och tillgänglig för allmänheten.

Vandringsled finns från Rissjövägen vid Svansjöbäcken.

 

Kyrkan

 

1835 framfördes att det behövdes en kyrka i Risbäck eftersom att avståndet till Dorotea var så stort. 1856 framförde Ludvig Christian Fousinette i Dorotea kyrka nödvändigheten av en kyrka i Risbäck.

1858 var bygget igång. Byggandet utfördes av 12 nybyggare som dessutom fick bidra med pengar till byggnadsvirke. Det är osäkert när kyrkan stod färdig men man vet att gudstjänst hållits i kyrkan 1858. Då var kyrkan röd med vita pilastrar.

1905 blev Risbäck en egen kapellförsamling. Den förste prästen var Viktor Vallberg (lappmarkens själ). Han fungerade som präst, lärare, postmästare, målare, snickare, fotograf och drev också en homeopatisk klinik i prästgården under åren 1905-1918.

Sitt nuvarande utseende fick kyrkan 1922-1925. Dopfuntet i trä har konstnären Torborg Lindberg från Storbäck snidat år 1946 och altartavlan är målad av Gerda Höglund Stockholm 1931.

Under altartavlan fanns texten " BLIV NÄR OSS ", men denna målades över när kyrkan renoverades på 50-talet.

Församlingshemmet

 

I dag används huset som församlingslokal. Från början var huset prästbostad.

Förste prästen som bodde där var Viktor Vallberg. Han anställdes också som folkskollärare och poststationsföreståndare. Dessutom var han målare, snickare, grönsaksodlare, fotograf och drev i hemmet en homeopatisk klinik.

Huset byggdes 1904.

 

Stabbur

Rökbastu 1989

Museum

 

Sockenstugan byggdes 1884.

Den användes då som prästkammare där prästen kunde bo under kyrkhelgerna fram till 1905.

1902 byggdes en prästgård. Stugan överläts då till prästgården som bagarstuga.

1919 beslutade kyrkostämman att stugan skulle användas som småskola. 1933 när den nya skolan stod klar blev stugan en lässtuga. Karl Theodor Hedman, Kalle Durr, hade under en period på 30-talet affär i stugan.

1940 beslutades att stugan skulle tas i anspråk som museum. Här skulle alla de bruksföremål, som bl.a. prästen Möllerberg samlat in, ställas ut. Antalet föremål har under åren utökats och är numera ca 450.

 

Bagarstugan

 

Bagarstugan är en flottarkoja från Lövsjön.

Hembygdsföreningen köpte kojan av Stefan Lindh och uppfördes som ett AMS-jobb. Stugan är placerad där Lill-Månkes lappkåta stod.

Byggår: 1989

Stabbur eller Stolpbod

Kopia av Lill-Månkes lappkåta, 1986

 

Ladan

 

" Kämpeslogen" stod på Lars Kämpes stamfastighet, belägen ner mot sjön och användes som danslokal.

Dottern Marianne skänkte logen inklusive inventarier till Hembygdsföreningen.

1989 revs logen och timrades upp på hembygdsområdet.

Numera finns bl.a. jordbruksredskap i den.

Sporthallen

Skolan

 

Kring 1880 började skolan sin verksamhet med ambulerande skolundervisning.

1902 fanns två flyttande folkskolor och en fast folkskola i nuvarande matsalen.

1919 inreddes sockenstugan, nuvarande museet, till småskola och användes som skollokal fram till 1932.

Samtidigt med skolbygget 1932 uppfördes lärarbostaden.

Idrottshallen uppfördes i samarbete med Risbäcks IF 1995. Tidigare fanns en gymnastiksal på övervåningen i skolan.

Matsalen fanns först nere i "Vika", Arksjövägen 8, 1947 hemma hos Lilly Skolgatan 10 och senare i skolans källare innan den flyttades till nuvarande lokal.

 

 

Lärarbostaden

Matsalen

Skolhemmet

 

Huset byggdes 1929 för de elever som behövde inackorderas under läsåret. Det användes som skolhem till mitten av 50-talet och hade plats för ca 40 elever.

När huset byggdes utrustades det så att man skulle kunna dra in elektricitet. Detta saknades i byn.

Kyrkstämman beslöt att uppföra en högspänningsledning mellan Storbäck och Risbäck. Samtidigt med skolhemmet fick kyrkan, skolan och sockenstugan belysning.

Numera drivs det i privat ägo som vandrarhem.