Risbäcks historia

Vid Stora Arksjöns norra strand nära Risbäckens utlopp timrades 1822 de första husen och odlades de första åkrarna av nybyggarna Anders Gabriesson-Långström från Lycksele och Olof Pålsson från Laiksjön.Samma år sålde Anders halva nybygget till Cajsa Pålsdotter gift med Olof. Hon började genast att uppföra byggnader och odla mark. Cajsa byggde bostadshus, bryggstuga, fähus, stall, odlade upp 14 kappland och 267 famnar gärdsgård.

1825 fick byn Risbäck sitt namn på pränt för första gången. Byn bestod av tre grannar: bylänsman och lappskattelandsägaren Zachrias Larsson-Volgström, Anders Gabrielsson-Långström och Olof Pålsson med familjer. Det fanns nu sammanlagt 9 personer, 6 vuxna och tre barn.

Samvaron med lapparna förflöt i stort sett friktionsfritt.

Det byggdes en kvarn för husbehov vid Kvarnbäcken, som rinner väster om byn. År 1854 fanns också en såg och kvarnställe vid Risbäcken. 1859 byggdes Risbäcks kyrka. Man hade tidigare varit tvungen att förrätta dop, vigslar och begravningar i Dorotea 7 mil från Risbäck. Resan fram och tillbaka tog flera dagar i anspråk.

40 år efter att Olof och Anders kom som nybyggare till Risbäck kan man säga att denna by hade blivit centrum för folket i fjällvärlden. 1905 kyrkobokfördes i Risbäcks församling 547 personer av dessa var 280 män och 267 kvinnor.

När man började undervisa barnen i Risbäck med omnejd är det ingen som riktigt vet, men någon gång på 1880-talet började den första ambulerande undervisningen. Det var småskollärarinnan Eva Rehn-Svensson som reste runt i byarna.

1902 togs det nybyggda skolhuset, numera skolmåltid, i bruk innan den stora skolan byggdes 1932 och 1995 byggdes idrottshallen. Risbäcks IF stod som byggherre.

Kring 1905 fanns ca 125 skolbarn i församlingen fördelade på 18 byar. I mitten av 30-talet byggdes ett skolhem som hade plats för ca 40 elever. Huset förbereddes för elinstallation. El saknades i byn.

Byns storhetstid var under 40- och 50-talet. En av anledningarna var nybyggnationer av enfamiljshus. I byn fanns då två affärer, två caféer, bensinmack, taxi, kiosk, post,bastu och tvättstuga, brandstation, skola och kyrka. Dessutom fanns präst, distriktssköterska och barnmorska.

Jordbruk och skogsarbete var de flesta familjers utkomst. Till stor del var det kvinnorna som ansvarade för hemmet och jordbruket. Männen arbetade inom skogsbruket eller anläggningsarbeten.

              Västsjö historia

Västsjö ligger fem kilometer utanför Risbäck vid Arksjöns västra strand . I dag finns fem bofasta familjer. Det övriga husen är fritidshus.

Jon Andersson eller Jonas, som han egentligen hette, var den förste som började bygga i nuvarande Västsjö. Året var 1850. Jon ansökte om att få göra ett nybygge på marken som han fått av sin far Anders Jonsson. Tillståndet fick han året efter. Jons son Anders Jonsson och hans hustru Sara hade sju döttrar. Dessa tilldelades var sin lott av hemmanet vilket sträckte sig från Västsjö till Kvarnbäcken.

Sex av döttrarna bosatte sig i området. De bildade familjer med många barn.

Västsjö var under en lång period ganska välbefolkat tack vare  det stora barnantalet i familjerna.

På 70-talet sålde Jonas Brogell ett 20-tal fritidstomter som idag är bebyggda.

                      Sandvik

Hemmanet Sandvik var en del av det ursprungliga krononybygget Risbäcks östra halva, som ägdes av Olof Pålsson år 1838. Olofs son Olavus och två av döttrarna delade på den halvan. Apollonias del fick beteckningen Sandvik.

Apollonia gifte sig med Karl Johan Hedman. Deras skogsskifte var beläget på Arksjöbergets västra sida. Karl Johan blev Sandviks förste nybyggare.

På 1870-talet köptes hemmanet av Källberg med söner.

1904 var Kramfors AB ägare till hela fastigheten Sandvik och 1919 var Irenes Fjällstedt ägare av nuvarande fastigheten Sandvik.

Hembygdsföreningen

1985 återbildades Risbäcks Hembygdsförening.

Föreningens största uppgift har varit att renovera museét och att katalogisera  alla föremål som finns där och i den gamla timmerlogen.

Idag finns drygt 400 föremål från nybyggartidens jordbrukssamhälle och från gammal samekultur. Övriga byggnader (lappkåta, stolpbod, rökbastu och bagarstuga) som finns på Hembygdsområdet har byggts genom föreningens försorg. 

Eldsjälen bakom byggandet var Bruno Kämpe. Genom föreningen gav Bruno ut boken Risbäcks församlings byar under 1800-talet, som handlar om Risbäcks församlings byar och släkters utveckling från 1700-talet. Han har även skrivit böckerna Lappskatteland, Vandra med vinden och Barfotaby. 1991 fick Bruno mycket välförtjänt Dorotea kommuns kulturstipendium.

Hembygdsföreningen står för visning av museét och uthyrning av bagarstugan, idrottshallen och Bygdegården.

Bokning av hembygsgård och idrottshall och försäljning av medlemskort sker hos Anita Lindh.

Föreningen utfärdar också minneskort vid begravningar. Gåvorna går till museéts underhåll.

Hyra idrottshall 50 kr/ timme

Bokning av bagarstuga sker hos Carin Mattsson

Hyra bagarstuga: 100 kr/dag (ej medlem)

   50 kr/dag för medlem

Medlemsavgift:     100 kr/år per person, barn upp till 15 år gratis

Bg: 555-1254,      swish:1230877464

Kontaktpersoner:Anita Lindh 070-2750128

  Carin Mattsson 070-6087319

              Barnmorskedistrikt

Risbäcks sockenmän framställde år 1906 till Dorotea kommunalstämma att ett särskilt barnmorskedistrikt med en egen barnmorska bosatt i Risbäck skulle inrättas. Det framhölls det oansvarliga i att kapellets befolkning hade 4-10 mil till barnmorska och att det därtill inte fanns någon landsväg ovan Storbäcks by.

Framställan beviljades och år 1906 anställdes Kristin Jakobsson, gift Tjelldén. Hon blev kvar i Risbäck till 1920 då hon avlöstes av Magnhild Jönsdotter Ljungberg 1920-1921. Efter henne anställdes Petronella Berg. Hon tillträdde tjänsten 1922 och blev den sista barnmorskan i byn.

Barnmorskan hade inga särskilda lokaler utan var ambulerande.

          Väg/Post inom församlingen

Bidrag till vägen mellan Storbäck och Risbäck hade beviljats och arbetet kom omedelbart igång och färdigställdes hösten 1912. Bron över Risbäcken byggdes år 1911. Däremot dröjde det några år innan den 3,5 mil långa vägsträckan mellan Risbäck och Afvasjö påbörjades. År 1923 var vägen färdig.

Rissjö fick också vägförbindelse till Risbäck . 1933 började vägbygget och 1935 blev vägen klar.

.

År 1900 fanns det lantbrevbäring fram till Risbäck. 1 oktober 1905 får byn sin poststation under namnet Arksjö. Det var prästen/skolläraren som anställdes som poststationsföreståndare. 

            Risbäck- Västsjö idag

Idag finns det 20 fastigheter med fast boende. Övriga fastigheter  är fritidsboende.

Skolan, vårdcentralen och kyrkan är de verksamheter som fortfarande är i bruk och gör byn levande.

Det finns stora möjligheter till fritidsaktiviteter både för fastboende, fritidsboende och besökare.

Se sidan med aktiviteter.

Närheten  till fjällen och Borgafjäll gör att intresset för boende i byn har ökat.

Här finns bra förutsättningar till svampplockning, fiske, fjällvandringar, fågel- och harjakt, skoter,  skidåkning både längd och utför (Borgafjäll).

Närområdet erbjuder möjligheter till bärplockning av lingon, blåbär och hjortron.

Det finns ett flertal möjligheter att hyra boende för självhushåll i Risbäck-Västsjö.

Boenden i Risbäck-Västsjö

Flera boenden finns att hyra. Sök på Boende i Risbäck på internet.

Anslagstavla

Detta händer:

Under vintern är hembygdsgårdens vatten och värme avstängd. Sätts på igen vid påsktid

Vattnet i bagarstugan är också avstängd men att hyra för bakning går fortfarande bra.

Hälsningar styrelsen